onsdag 4 juli 2012

Ett sista inlägg

Det är Elin som skriver igen. Idag har vi haft begravning för vår älskade Lina. Eftersom ni alla är så underbara och stöttande bad Stefan mig att skriva en sista gång på Linas blogg.

Tiden fram till idag har gått upp och ner för oss alla, vissa dagar går bättre och vissa dagar går sämre med många jobbiga och svåra tankar. Det är tur att vi har varandra och att barnen finns runtom oss, dessa härliga underbara barn som lever i nuet!

Idag var som sagt begravningen, det värmer mer än ni anar att det kom så otroligt många till kyrkan för att hedra Linas minne. Det var nästan fullsatt och det rann många tårar.

Jag blev så varm i hjärtat när jag kom in i kyrkan och såg de helt otroligt vackra blomsterarrangemangen som bästa Camilla hade gjort. Camilla gjorde även Linas bukett när hon gifte sig, så valet av blommor var lätt, samma som då. Jag vet att Lina skulle ha älskat det!



Vi hade valt ut två sånger som en fantastiskt duktig tjej sjöng, den första var Lalehs låt "Vårens första dag" och den andra var "Utan dina andetag". Jag älskar dessa sånger och gruvade mig för att höra dom idag, trodde aldrig att mina tårar skulle ta slut. Man kan nästan tro att det var Lina som skrev vårens första dag, för det beskriver verkligen hennes kamp. Hon var inte rädd för att dö men hon ville inte lämna sin familj och sina vänner, hon ville vara med!

Det var många som gick fram till kistan för att ta ett sista farväl och lägga dit en blomma. Jag känner att jag vill dela med mig av barnens perspektiv, Linas pojkar satt och fascinerades över högen av blommor som växte och växte, "snart ramlar det", "snart!" Till slut höll det på att hända men en hand var snabbt där och ordnade till det. Men jag kan nästan se framför mig hur barnen skulle ha ställt sig upp och skrattat om det hade hänt. Barn är barn, tack och lov för det! Kom på mig själv att fokusera på blomhögen och just då kändes det inte lika tungt.

Efter kyrkan hade vi minnesstund med närmaste familjen. Vi åt smörgåstårta och princesstårta. När jag var med Lina i Umeå pratade hon mycket om tårtan som de hade på deras bröllop, hur god den var och att hon skulle vilja äta den igen. Tyvärr hann hon inte det, därför kändes det helt rätt att ha just den tårtan idag. Lika god och fin som då!

Trots en väldigt tung och ledsam dag var det otroligt mycket kärlek i luften!

Jag vill att ni ska veta att vi alla, Stefan och barnen, våra föräldrar, Robert med familj och min familj är så otroligt tacksamma för ert enorma stöd, både när Lina levde och tiden efteråt! Alla fina ord och kramar värmer långt in i själen.

Tack för alla fina blommor som fanns på begravningen och de som vi fick i samband med Linas bortgång!

Ett stort tack till alla som har skänkt pengar, både till cancerfonden och till blodforskningsfonden, Umeå pg. 90 04 38 - 3. Tillsammans kan vi hjälpa forskarna att komma på ett botemedel mot denna fruktansvärda sjukdom!









Nu startar ett nytt liv för oss, ett liv utan Lina. Men hon kommer alltid att vara med oss i våra hjärtan och vi ser henne varje dag i guldklimparna Melwin, Elliot och Milton.

                                                       Tack för allt du har gett oss Lina!
                                              Vi älskar dig och saknar dig så otroligt mycket!


onsdag 6 juni 2012

Vår älskade Lina

Igår kväll somnade vår älskade Lina in. Hon kämpade så tappert in i det sista. Hon tänkte inte dö!

Stefan fanns vid hennes sida in till slutet och han fick chansen att säga allt han ville.

Det var cirkus i stan igår, så vi tog med oss barnen dit. Jag berättade för Lina innan vi åkte att barnen skulle följa. En halvtimme efter det att cirkusen börjat somnade Lina in. Jag är helt övertygad att hon valde tidpunkten med omsorg. Stefan fick i lugn och ro säga farväl och hinna samla sig innan barnen kom hem.

Jag vill passa på att tacka alla som har stöttat Lina och oss i denna svåra tid. Det betyder oerhört mycket för oss.

Till Stefan, Melwin, Elliot och Milton vill jag bara säga att ni är helt fantastiska och att vi finns här för er! Vi älskar er!

Kram från Elin

söndag 3 juni 2012

Allvarligt läge

Jag som skriver det här är Linas syster Elin. Förstår att det finns många därute som undrar hur det går för min kära syster, hennes telefon går varm. Men tyvärr orkar hon inte svara. Igår var hon relativt pigg och orkade prata med oss. Men idag har hon hög feber och har sovit hela dagen, vi i familjen finns vid hennes sida och ber om mirakel! Jag vet att Lina är den största kämpen som finns så hon kommer att kämpa in i det sista.

Kära älskade syster, det finns ingen som du, du har en fantastisk förmåga att se det positiva i allt, du kan skapa nått vackert av ingenting, ditt hem är varmt och hemtrevligt, du har en fantastisk make, dina barn är helt underbara. Du tänker alltid på oss andra! Jag älskar dig och önskar att vi får många dagar tillsammans!

Kram på er alla

lördag 2 juni 2012

Lunginflammation/ livsfarlig bakterie..

Igår fick vi svaret på blododlingen som de tog på min lunginflammation, bakterien som finns i min kropp är väldigt aggressiv och farlig!

Läkaren från viol frågade om jag förstod hur allvarlig situationen är?
Om jag vill hellre vara på lassa och dö där om jag ville vara hemma och dö så skulle viol gruppen ställa upp!

Jag säger så här, jag vill inte dö nånstans jag vill bara vara hemma! Jag tänker bekämpa det här ini det sista!
Nu får jag ju dessutom rättmedicin o då ökar ju oddsen något till min favör när det gäller det här iaf!

Har nyss haft trevligt spontanbesök av minkära syster och hennes Johan! Trevligt att främmandet kan komma till mig, när jag själv ligger ganska så isolerad i vår säng på övervåningen!

Milton min lilla gullunge ligger och snozar i Stefans säng bredvid mig!

Igår fick vi långväga gäster från Sundsvall, tanken från början var att de skulle stanna hos oss hela helgen , men då slog lunginflammationen till! Men det var jättekul att få träffa erbåda! Theres och Henke!

Tack för att ni kom upp till mig, när jag inte kunde möta er där nere!!! Och ett superstort tack för de underbara Geggamojja jackorna till alla våra buspojkar!

Hoppas att jag är i bättre slag när vi träffas nästa gång!



måndag 28 maj 2012

Lunginflammation och fruktansvärd smärta vid varje andetag!

Haft rossliga lungor, andetag och hosta i flera veckor... I helgen har det blivit värre, dessutom såna vansinniga smärtor i bröstbenet, varje andetag känns som köttknivar! Att sedan hosta slem gör inte saken det minsta bättre!

Vart en heldag på lassa idag, trombozyter, två blodpåsar, röntgen av lungorna... Ja, det visade sig vara en kraftig lunginflammation på höger lunga! Undslapp med minsta marginal att bli inlagd på lassa! Jag vill absolut hem istället! Men det kan fort bli ännu värre och då måste jag läggas in! Men jag hoppas att den intravenösa antibiotikan ska göra underverk! Hå

Mitt i bedrövelsen igår kom min rara syster förbi sjukstugan Villa Vit med en helt underbar egenbakad marsipantårta!

Stefan hade också bakat en tårta åt mig och dessutom fick jag en stor svart kruka med en uppstammad hängsälg av honom och mina tre trollungar!

Snälla rara Katarina och Peter kom förbi och Peter kortade min rosa klocka som jag fick av Katarina! Nu passar den perfekt!

Förbannelse mot cancer, lunginflammation och all den här sjukt vidriga smärta!!!

söndag 27 maj 2012

Solig somrig underbar dag trots alla smärtor...

Vilken underbar sommardag det var igår och den här dagen verkar ju lika lovande, nu iaf! Igår tog till och med jag av mig på benen och visade mina blåslagna pinnar...

Tog även på mig en sommarklänning men kofta det blev en somrigare variant men att släppa för mycket kläder, det vågar jag inte än!

Igår kring 11 snåret knackade det på dörren och det var min fina, rara granne och vän Sofia som kom med vackra tulpaner från deras rabatt och en egenbakad kardemummakaka! Vi satt på vår altan i solen och drack en kopp kaffe/ te och åt en bit kaka!

Vilken underbar bonus vi fick när vi köpte vårt drömhus på drömadressen! Vi är så otroligt nöjda över att bo där vi bor, nära till allt! Att vi sedan fick helt underbara grannar, det är ju helt otroligt!

Stefan och Elliot var och såg på Melwins fotbollsmatch, de vann med 13-0, han spelade även match i fredags då vann de med 15-1! Många mål blev det i helgen!

Sofia undrade då om jag och Milton ville komma till dem och äta lunch, det ville vi så klart göra!

När vi kom dit bjöds vi på smörgås tårta och barnen fick dessutom bada i deras pool! Vi satt och pratade och barnen, Elliot kom också dit och badade och hade vattenkrig med de andra barnen!

Helt otroligt härligt väder och trevligt sällskap! Att jag sedan får lida... Ja, det är en annan sak...

Stefan skurade och oljade altanen igår kväll, idag hoppas jag att "vi" får fram bord och stolar... Så härligt att kanske kunna äta nån måltid ute! Det är bara att försöka njuta av varje sekund av de fina dagarna! Ja försöka njuta av alla dagar i mitt fall... Synd bara att det ska göra så ont bara att andas, detta revbenschassi skulle man kassera direkt om jag vore en bil! Ja, det ville de ju göra, trots att jag ska föreställa en människa...

Ja, ja vad är väl en bal på slottet?

Grattis Sverige och Loreen! Stort av henne att fixa segern till oss alla! Hoppas SVT har råd;)

lördag 26 maj 2012

Vidrig natt, vidriga knän och rara människor...

Natten mot fredag kan jag nog lägga in i kategorin bland samlingen de värsta nätterna i mitt liv!

Sovde max 1-2 timmar och resten av tiden låg jag och grät av smärtorna i knäna. Det kändes som att man körde in stora köttknivar i båda knäna och vred om och om...

Jag har känt av den här smärtan på nätterna tidigare, men inte hela natten och att det sedan håller i sig nästa dag med pinvärk... Nyckelbens brottet har också ökat i smärta igen, det som har känts så bra sedan jag fick stråla tumören som låg där!

Var på lassa för att få trombozyter och ta prover och då fick vi prata med min läkare och hans råd var att ta extra kortison i går kväll! Tack och lov har den här natten varit mycket bättre. Kortison verkar vara det som funkar på mig!

Tyvärr har kortison ingen verkan i det långa loppet, det ger ju dessutom en heldel biverkningar... Får se hur det går nästa natt... Men jag är tacksam över att ha fått sova någorlunda en natt iaf!

Min älskade Stefan har hjälpt mig och höjt vår säng så nu tar jag mig upp ur sängen själv utan större problem! Min vardags hjälte!

Tack Katarina för att du kom och drack en kopp te tillsammans med mig på altanen, när jag fått promenad förbud! Det är alltid lika trevligt att prata med dig!

Melwin och Elliots underbara fröknar skickade med ett underbart fat fyllt med div. godsaker! De skickade även med en tidning, passar bra att ligga i en solstol på altanen, läsa tidning och mumsa praliner...

Tack rara ni! Hoppas att fru Linder är piggare nästa vecka, då är ni så välkomna att titta förbi!

Elliot har tappat sin första tand! Väldigt stolt kille!